1. Hurudant är väckelseläget i församlingarna här i norden, enligt Din bedömning?
Det finns stora förutsättningar för andlig väckelse i Norden. Ett hinder är nog den ljumhet och handlingsförlamning som smugit sig in i kristenheten. Det saknas initiativkraft, levande visioner och verklig passion för att vinna nya människor för Kristus. Tyvärr har församlingslivet blivit mer och mer inåtvänt. De flesta gudstjänster är inriktade på egen uppbyggelse. Nu behöver vi bedja fram evangelister som med sitt budskap tänder församlingen för själavinnande.
Läget är allvarligt på flera sätt. I många församlingar har man misslyckats med att få med den yngre generationen och därför är medelåldern skrämmande hög. Det finns mycket trötthet och uppgivenhet, inte minst bland ledare. Risken är stor att vår verksamhet fjärmar sig mer och mer från "vanligt folk", att vi blir en liten isolerad grupp som inte påverkar och berör sin samtid. Därför måste det till en djupgående förnyelse, en nytändning. Och det är livsviktigt att vi tar till vara unga ledarämnen. Uppmuntrar dem, ger dem det stöd de behöver.
2. Tror Du att det finns realistiska möjligheter till en förnyad pingstväckelse och andeutgjutelse här i norden?
Absolut! I år firar pingströrelsen 100 år i Norden. I Norge har man tagit ett härligt initiativ där pingstförsamlingarna på plats efter plats inbjuder alla kristna till stora bönekonferenser. "Låt elden falla på nytt igen" beder man. Rapporterna säger att det håller på att skapas ett starkt andligt skeende utifrån detta initiativ. I Sverige har jag utmanat alla våra församlingar att ta över stafettpinnen från Norge i höst. Den kristna kyrkan i Norden måste få uppleva en ny pingst! Kraftnedslag som förlöser hängivenhet och frimodighet. Jag tror att det är möjligt! Jag har fått flera starka profetiska tilltal om detta och lever därför i glädjefylld förväntan. Min bön och förhoppning är att våra ålderstigna församlingar skall vara så öppna, lyhörda och formbara att de kan bli kanalen för Andens livsström till folket!
3. På vad kan det möjligen ha hakat upp sig så att denna förnyelse inte ännu kommit?
Det har funnits för mycket stolthet och egen kraft som gjort att vi inte tillfullo insett vårt beroende av den helige Ande. Bristande enhet bland de kristna kan vara en orsak. Rädsla för "övertoner" har gjort oss reserverade och hämmat den andliga friheten. Min känsla är att det sker något nytt nu. Jag möter en ny öppenhet och längtan, en ny ödmjukhet och förkrosselse. Och jag får vittnesbörd om hur människor förs in i en förnyad och fördjupad bönetjänst.
4. Vad har vi för möjligheter just nu att befrämja väckelse och förnyelse? Vad kan vi göra, som enskilda, som predikanter, som församling…?
Vi behöver samla alla kristna till bön. Bön och fasta kan förändra situationen i både församling och nation. Så behöver vi inspirerande förkunnelse som lyfter oss upp ur vanmakt och missmod. Vi behöver ledare som är fyllda och ledda av Guds Ande, som utbett sig en levande vision från Gud. Vi behöver brinnande evangelister som predikar in nöden för de förlorade i församlingens hjärta och vänder verksamheten ut mot alla de tusentals andliga sökare som längtar efter Gud och är mogna för att bli frälsta. Vi behöver en djupgående omvändelseförkunnelse, som väcker en helighetslängtan till liv i församlingen och gör att vi rensar bort sådant i våra liv som inte behagar Gud.
--
Om du bor i Vasa-regionen kan du lyssna på Ingemar Helmer på torsdagen klockan 19 i Sion, på fredagen klockan 19 i Helluntalaisseurankunta på Stationsgatan 24, lördagen klockan 19 igen i Sion. Lördag klockan 11 i Helluntalaisseurakunta och söndag klockan 16 är det möte i Sion igen.
