Idag har jag intagit typisk serbisk föda: Sarma; kål, fylld med kött och ris, ungefär som kåldolmar. Ett annat sätt att tillverka Sarma är att fylla paprika med kött och ris. Här äter man vitt bröd med allt, morgonmål, middag och kväll. Brödet bryts och äts med varje tugga av mat. Youghurt är den populäraste måltidsdrycken. Emellan åt får jag potatis, men inte så ofta som hemma i Finland. Idag och igår åt jag en soppa bestående av vita bönor. Maten är helt ok i smaken, men tung och fet. Min mage mår inte helt bra av den.
De älskar söta saker, tårtor och ett antal skedar av socker i kaffet eller teet. Här serveras det mestadels turkiskt, svart kaffe. Det blir en massa sump i bottnen av koppen, så det gäller att se efter att man inte dricker upp allt. Gör man det blir det en otrevlig, sträv eftersmak i munnen, som om man skulle ha ätit en handfull sand. Just nu är jag på tårtdiet, eftersom min hyresvärds dotter gifte sig förra helgen. Kylskåpet är fyllt med jättegoda tårtor.
Senaste helg var jag ute och reste till Nis. En av de städer där natobomberna verkligen dödade civilbefolkningen. Det visades vidriga bilder på tv av mänskor som låg döda på gatan. Hu, man blir ju nästan rädd. Men tack och lov är det inte krig här nu, även om det är ganska så oroligt i södra Serbien. Albanerna i Kosovo vill höra till Albanien och serberna vill förstås vara en del av Serbien. Man är rädd för att det kommer att blossa upp ett nytt krig. Det behövs mycket förböner för detta land.
Annars mår jag bra. Jag reser varje vecka nu och tiden rinner iväg. Hoppas att vi alla ses på MVV. Jag har nämligen bjudit några av mina vänner här till Finland över jul och nyår och de ser fram emot att träffa er alla.
Kram och pussar,
Isabella
